En betydande del av medarbetarna inom vård och omsorg är utrikesfödda. Det handlar om utbildad och erfaren personal som under flera år har arbetat i våra verksamheter, byggt relationer med brukare och kollegor samt bidragit till stabilitet och kvalitet. De har fasta månadsinkomster, betalar skatt och är en självklar del av vårt lokalsamhälle.

Det lönekrav som regeringen har infört för arbetstillstånd är i praktiken orimligt i förhållande till lönenivåerna inom vård och omsorg. De flesta anställda i sektorn, oavsett bakgrund, når inte upp till den nivå som krävs. Kravet tar inte hänsyn till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut inom välfärdsyrken, där lönerna traditionellt är lägre än i många andra branscher men där samhällsnyttan är ovärderlig.

Konsekvensen riskerar att bli att kommuner förlorar viktig kompetens i en redan ansträngd verksamhet. Det drabbar i förlängningen de människor som är mest beroende av en fungerande omsorg. Att ställa ett lönekrav som inte speglar verkligheten i välfärdssektorn riskerar att förvärra personalbristen och skapa otrygghet både för medarbetare och brukare.

Kommunen värnar om alla medarbetare som bidrar till välfärden. Vi behöver deras kompetens, deras erfarenhet och deras engagemang. Regelverk bör utformas så att de stärker – inte försvagar – möjligheten att upprätthålla en trygg och kvalitativ vård och omsorg. Ett regelverk som värnar den svenska modellen.

Carina Wallin (S)
Vård- och omsorgsnämnden
Ordförande

Debattartikel publicerad på sn.se 2026-03-11.